publicerad: 2015
polisstyrka
pol·is|styrka
substantiv
~n ‑styrkor • till 1styrka 2 polis 1
| Singular | |
|---|---|
| en polisstyrka | obestämd form |
| en polisstyrkas | obestämd form genitiv |
| polisstyrkan | bestämd form |
| polisstyrkans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| polisstyrkor | obestämd form |
| polisstyrkors | obestämd form genitiv |
| polisstyrkorna | bestämd form |
| polisstyrkornas | bestämd form genitiv |


