publicerad: 2015
privatman
priv·at|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen privat 1man 1
| Singular | |
|---|---|
| en privatman | obestämd form |
| en privatmans | obestämd form genitiv |
| privatmannen | bestämd form |
| privatmannens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| privatmän | obestämd form |
| privatmäns | obestämd form genitiv |
| privatmännen | bestämd form |
| privatmännens | bestämd form genitiv |


