publicerad: 2015
påbrå
på|brå
substantiv
~t el. ~et; pl. ~n • ha gott påbrå ha goda anlag från föräldrarna
Singular | |
---|---|
ett påbrå | obestämd form |
ett påbrås | obestämd form genitiv |
påbråt (påbrået) | bestämd form |
påbråts (påbråets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
påbrån | obestämd form |
påbråns | obestämd form genitiv |
påbråna | bestämd form |
påbrånas | bestämd form genitiv |