publicerad: 2015
rasbrant
ras|brant
substantiv
~en ~er • till 2ras 2brant
| Singular | |
|---|---|
| en rasbrant | obestämd form |
| en rasbrants | obestämd form genitiv |
| rasbranten | bestämd form |
| rasbrantens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rasbranter | obestämd form |
| rasbranters | obestämd form genitiv |
| rasbranterna | bestämd form |
| rasbranternas | bestämd form genitiv |


