publicerad: 2015
reaplan
rea|plan
substantiv
~et; pl. ~ • till rea- och 1plan 2
Singular | |
---|---|
ett reaplan | obestämd form |
ett reaplans | obestämd form genitiv |
reaplanet | bestämd form |
reaplanets | bestämd form genitiv |
Plural | |
reaplan | obestämd form |
reaplans | obestämd form genitiv |
reaplanen | bestämd form |
reaplanens | bestämd form genitiv |