publicerad: 2015
reflexhandling
re·flex|handl·ing
substantiv
~en ~ar • till reflex 2 handling 1
Singular | |
---|---|
en reflexhandling | obestämd form |
en reflexhandlings | obestämd form genitiv |
reflexhandlingen | bestämd form |
reflexhandlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
reflexhandlingar | obestämd form |
reflexhandlingars | obestämd form genitiv |
reflexhandlingarna | bestämd form |
reflexhandlingarnas | bestämd form genitiv |