publicerad: 2015
reformutrymme
re·form|ut·rymme
substantiv
~t ~n • bildl.
Singular | |
---|---|
ett reformutrymme | obestämd form |
ett reformutrymmes | obestämd form genitiv |
reformutrymmet | bestämd form |
reformutrymmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
reformutrymmen | obestämd form |
reformutrymmens | obestämd form genitiv |
reformutrymmena | bestämd form |
reformutrymmenas | bestämd form genitiv |