SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ridtur
rid|­tur substantiv ~en ~er rida 1tur 1
Singular
en ridturobestämd form
en ridtursobestämd form genitiv
ridturenbestämd form
ridturensbestämd form genitiv
Plural
ridturerobestämd form
ridturersobestämd form genitiv
ridturernabestämd form
ridturernasbestämd form genitiv