publicerad: 2015
ridåfall
ridå|fall
substantiv
~et; pl. ~ ridå fall 1
Singular | |
---|---|
ett ridåfall | obestämd form |
ett ridåfalls | obestämd form genitiv |
ridåfallet | bestämd form |
ridåfallets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ridåfall | obestämd form |
ridåfalls | obestämd form genitiv |
ridåfallen | bestämd form |
ridåfallens | bestämd form genitiv |