publicerad: 2015
rilla
1rilla
substantiv
~n rillor • liten ränna, räffla
Singular | |
---|---|
en rilla | obestämd form |
en rillas | obestämd form genitiv |
rillan | bestämd form |
rillans | bestämd form genitiv |
Plural | |
rillor | obestämd form |
rillors | obestämd form genitiv |
rillorna | bestämd form |
rillornas | bestämd form genitiv |
2rilla
verb
~de ~t • förse med rillor; pressa in rillor i
Finita former | |
---|---|
rillar | presens aktiv |
rillas | presens passiv |
rillade | preteritum aktiv |
rillades | preteritum passiv |
rilla | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att rilla | infinitiv aktiv |
att rillas | infinitiv passiv |
har/hade rillat | supinum aktiv |
har/hade rillats | supinum passiv |
Presens particip | |
rillande | |
Perfekt particip | |
en rillad + substantiv | |
ett rillat + substantiv | |
den/det/de rillade + substantiv |