SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruckning
ruck·­ning substantiv ~en ~ar rucka
Singular
en ruckningobestämd form
en ruckningsobestämd form genitiv
ruckningenbestämd form
ruckningensbestämd form genitiv
Plural
ruckningarobestämd form
ruckningarsobestämd form genitiv
ruckningarnabestämd form
ruckningarnasbestämd form genitiv