publicerad: 2015
rulla
1rulla
verb
~de ~t 1 bringa att gå runt el. på hjul; kränga av och an i sidled: båten rullar2 forma till rullar: rulla cigaretter – Nästan alla sammansättn. med rull- hör till rulle el. 1rulla 1.
| Finita former | |
|---|---|
| rullar | presens aktiv |
| rullas | presens passiv |
| rullade | preteritum aktiv |
| rullades | preteritum passiv |
| rulla | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att rulla | infinitiv aktiv |
| att rullas | infinitiv passiv |
| har/hade rullat | supinum aktiv |
| har/hade rullats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| rullande | |
| Perfekt particip | |
| en rullad + substantiv | |
| ett rullat + substantiv | |
| den/det/de rullade + substantiv | |
rulla upp
• särsk. öppna, slå ut försvarslinje e.d.Infinita former att rulla upp infinitiv aktiv Presens particip upprullande Perfekt particip en upprullad + substantiv ett upprullat + substantiv den/det/de upprullade + substantiv
2rulla
substantiv
~n rullor 1 namnlista, förteckning2 ⟨vard.⟩ leva rullan leva om, svira; rullan går det är god ruljangs; det festas
| Singular | |
|---|---|
| en rulla | obestämd form |
| en rullas | obestämd form genitiv |
| rullan | bestämd form |
| rullans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| rullor | obestämd form |
| rullors | obestämd form genitiv |
| rullorna | bestämd form |
| rullornas | bestämd form genitiv |


