publicerad: 2015
segerhuva
seger|huva
substantiv
~n ‑huvor • rest av fosterhinna som fastnat på huvudet; född med segerhuva lyckosam, segerrik
Singular | |
---|---|
en segerhuva | obestämd form |
en segerhuvas | obestämd form genitiv |
segerhuvan | bestämd form |
segerhuvans | bestämd form genitiv |
Plural | |
segerhuvor | obestämd form |
segerhuvors | obestämd form genitiv |
segerhuvorna | bestämd form |
segerhuvornas | bestämd form genitiv |