publicerad: 2015
sinka
1sinka
verb
~de ~t 1 foga ihop brädor med tappar2 fördröja; vara långsam, söla
Finita former | |
---|---|
sinkar | presens aktiv |
sinkas | presens passiv |
sinkade | preteritum aktiv |
sinkades | preteritum passiv |
sinka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sinka | infinitiv aktiv |
att sinkas | infinitiv passiv |
har/hade sinkat | supinum aktiv |
har/hade sinkats | supinum passiv |
Presens particip | |
sinkande | |
Perfekt particip | |
en sinkad + substantiv | |
ett sinkat + substantiv | |
den/det/de sinkade + substantiv |
2sinka
substantiv
~n sinkor 1 krampa; klackjärn; tapp för hopfogning av trästycke2 ett gammalt blåsinstrument3 femma i tärningsspel
Singular | |
---|---|
en sinka | obestämd form |
en sinkas | obestämd form genitiv |
sinkan | bestämd form |
sinkans | bestämd form genitiv |
Plural | |
sinkor | obestämd form |
sinkors | obestämd form genitiv |
sinkorna | bestämd form |
sinkornas | bestämd form genitiv |