publicerad: 2015
sjaskighet
sjask·ig·het
substantiv
~en ~er sjaskig
Singular | |
---|---|
en sjaskighet | obestämd form |
en sjaskighets | obestämd form genitiv |
sjaskigheten | bestämd form |
sjaskighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
sjaskigheter | obestämd form |
sjaskigheters | obestämd form genitiv |
sjaskigheterna | bestämd form |
sjaskigheternas | bestämd form genitiv |