publicerad: 2015
självbrännare
själv|bränn·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑brännarna • person som begår självmord genom att tända eld på sig själv ofta som politisk protest
Singular | |
---|---|
en självbrännare | obestämd form |
en självbrännares | obestämd form genitiv |
självbrännaren | bestämd form |
självbrännarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
självbrännare | obestämd form |
självbrännares | obestämd form genitiv |
självbrännarna | bestämd form |
självbrännarnas | bestämd form genitiv |