publicerad: 2015
självbyggare
själv|bygg·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑byggarna • person som själv bygger sitt hus
Singular | |
---|---|
en självbyggare | obestämd form |
en självbyggares | obestämd form genitiv |
självbyggaren | bestämd form |
självbyggarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
självbyggare | obestämd form |
självbyggares | obestämd form genitiv |
självbyggarna | bestämd form |
självbyggarnas | bestämd form genitiv |