SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
självtäkt
själv|­täkt substantiv ~en ~er ⟨jur.⟩ egen­mäktigt åter­tagande av ngt stulet
Singular
en självtäktobestämd form
en självtäktsobestämd form genitiv
självtäktenbestämd form
självtäktensbestämd form genitiv
Plural
självtäkterobestämd form
självtäktersobestämd form genitiv
självtäkternabestämd form
självtäkternasbestämd form genitiv