publicerad: 2015
självtillräcklighet
själv|till·räck·lig·het
substantiv
~en självtillräcklig
Singular | |
---|---|
en självtillräcklighet | obestämd form |
en självtillräcklighets | obestämd form genitiv |
självtillräckligheten | bestämd form |
självtillräcklighetens | bestämd form genitiv |