publicerad: 2015
skandering
skand·er·ing
substantiv
~en ~ar skandera
| Singular | |
|---|---|
| en skandering | obestämd form |
| en skanderings | obestämd form genitiv |
| skanderingen | bestämd form |
| skanderingens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| skanderingar | obestämd form |
| skanderingars | obestämd form genitiv |
| skanderingarna | bestämd form |
| skanderingarnas | bestämd form genitiv |


