SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skifte
skifte substantiv ~t ~n delning; om­fördelning av ägor; stycke markväxling: ​skifte vid makten​ – De flesta sammansättn. med skiftes- hör till skifte 1.
Singular
ett skifteobestämd form
ett skiftesobestämd form genitiv
skiftetbestämd form
skiftetsbestämd form genitiv
Plural
skiftenobestämd form
skiftensobestämd form genitiv
skiftenabestämd form
skiftenasbestämd form genitiv