SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
skrikare
skrik·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. skrikarna 2skrika
Singular
en skrikareobestämd form
en skrikaresobestämd form genitiv
skrikarenbestämd form
skrikarensbestämd form genitiv
Plural
skrikareobestämd form
skrikaresobestämd form genitiv
skrikarnabestämd form
skrikarnasbestämd form genitiv