publicerad: 2015
skövlare
skövl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. skövlarna skövla
| Singular | |
|---|---|
| en skövlare | obestämd form |
| en skövlares | obestämd form genitiv |
| skövlaren | bestämd form |
| skövlarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| skövlare | obestämd form |
| skövlares | obestämd form genitiv |
| skövlarna | bestämd form |
| skövlarnas | bestämd form genitiv |


