publicerad: 2015
slaganfall
slag|an·fall
substantiv
~et; pl. ~ • till slag 6 och anfall 2
| Singular | |
|---|---|
| ett slaganfall | obestämd form |
| ett slaganfalls | obestämd form genitiv |
| slaganfallet | bestämd form |
| slaganfallets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| slaganfall | obestämd form |
| slaganfalls | obestämd form genitiv |
| slaganfallen | bestämd form |
| slaganfallens | bestämd form genitiv |


