publicerad: 2015
slutsegrare
slut|segr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑segrarna 1slut segrare
Singular | |
---|---|
en slutsegrare | obestämd form |
en slutsegrares | obestämd form genitiv |
slutsegraren | bestämd form |
slutsegrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
slutsegrare | obestämd form |
slutsegrares | obestämd form genitiv |
slutsegrarna | bestämd form |
slutsegrarnas | bestämd form genitiv |