publicerad: 2015
snok
snok
substantiv
~en ~ar 1 en orm2 ⟨vard.⟩ person som snokar
Singular | |
---|---|
en snok | obestämd form |
en snoks | obestämd form genitiv |
snoken | bestämd form |
snokens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snokar | obestämd form |
snokars | obestämd form genitiv |
snokarna | bestämd form |
snokarnas | bestämd form genitiv |