publicerad: 2015
spanaröga
span·ar|öga
substantiv
~t; pl. ‑ögon, best. pl. ‑ögonen spanare öga 1
Singular | |
---|---|
ett spanaröga | obestämd form |
ett spanarögas | obestämd form genitiv |
spanarögat | bestämd form |
spanarögats | bestämd form genitiv |
Plural | |
spanarögon | obestämd form |
spanarögons | obestämd form genitiv |
spanarögonen | bestämd form |
spanarögonens | bestämd form genitiv |