publicerad: 2015
statering
stat·er·ing
substantiv
~en ~ar statera
| Singular | |
|---|---|
| en statering | obestämd form |
| en staterings | obestämd form genitiv |
| stateringen | bestämd form |
| stateringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| stateringar | obestämd form |
| stateringars | obestämd form genitiv |
| stateringarna | bestämd form |
| stateringarnas | bestämd form genitiv |


