publicerad: 2015
statering
stat·er·ing
substantiv
~en ~ar statera
Singular | |
---|---|
en statering | obestämd form |
en staterings | obestämd form genitiv |
stateringen | bestämd form |
stateringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
stateringar | obestämd form |
stateringars | obestämd form genitiv |
stateringarna | bestämd form |
stateringarnas | bestämd form genitiv |