publicerad: 2015
stationsbefäl
stat·ions|be·fäl
substantiv
~et; pl. ~ • inom polisen; till befäl 2
Singular | |
---|---|
ett stationsbefäl | obestämd form |
ett stationsbefäls | obestämd form genitiv |
stationsbefälet | bestämd form |
stationsbefälets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stationsbefäl | obestämd form |
stationsbefäls | obestämd form genitiv |
stationsbefälen | bestämd form |
stationsbefälens | bestämd form genitiv |