publicerad: 2015
straffa
straffa
verb
~de ~t 1 ge straff2 hindra motspelaren att spela hem (bridge)kontrakt
Finita former | |
---|---|
straffar | presens aktiv |
straffas | presens passiv |
straffade | preteritum aktiv |
straffades | preteritum passiv |
straffa | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att straffa | infinitiv aktiv |
att straffas | infinitiv passiv |
har/hade straffat | supinum aktiv |
har/hade straffats | supinum passiv |
Presens particip | |
straffande | |
Perfekt particip | |
en straffad + substantiv | |
ett straffat + substantiv | |
den/det/de straffade + substantiv |
straffa sig
• leda till tråkiga konsekvenser: det kan straffa sig att inte ha försäkringOrdform(er) straffa sig