publicerad: 2015
straffbelägga
straff|be·lägga
verb
‑belade, ‑belagt, ‑belagd n. ‑belagt, pres. ‑belägger • ⟨jur.⟩ till belägga 3 1straff
Finita former | |
---|---|
straffbelägger | presens aktiv |
straffbeläggs (straffbelägges) | presens passiv |
straffbelade | preteritum aktiv |
straffbelades | preteritum passiv |
straffbelägg | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att straffbelägga | infinitiv aktiv |
att straffbeläggas | infinitiv passiv |
har/hade straffbelagt | supinum aktiv |
har/hade straffbelagts | supinum passiv |
Presens particip | |
straffbeläggande | |
Perfekt particip | |
en straffbelagd + substantiv | |
ett straffbelagt + substantiv | |
den/det/de straffbelagda + substantiv |