SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ståndskall
stånd|­skall substantiv ~et; pl. ~ av jakt­hund
Singular
ett ståndskallobestämd form
ett ståndskallsobestämd form genitiv
ståndskalletbestämd form
ståndskalletsbestämd form genitiv
Plural
ståndskallobestämd form
ståndskallsobestämd form genitiv
ståndskallenbestämd form
ståndskallensbestämd form genitiv