SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
surrig
surr·­ig adjektiv ~t ~a • ⟨vard.⟩ som av­ger ett surrande ljud; o­klar, förvirrad
Positiv
en surrig + substantiv
ett surrigt + substantiv
den/det/de surriga + substantiv
Komparativ
en/ett/den/det/de surrigare + substantiv
Superlativ
är surrigast
den/det/de surrigaste + substantiv