publicerad: 2015
suspendering
sus·pend·er·ing
substantiv
~en ~ar • till suspendera 1,2
Singular | |
---|---|
en suspendering | obestämd form |
en suspenderings | obestämd form genitiv |
suspenderingen | bestämd form |
suspenderingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
suspenderingar | obestämd form |
suspenderingars | obestämd form genitiv |
suspenderingarna | bestämd form |
suspenderingarnas | bestämd form genitiv |