publicerad: 2015
synrubbning
syn|rubb·ning
substantiv
~en ~ar syn 1 rubbning 1
Singular | |
---|---|
en synrubbning | obestämd form |
en synrubbnings | obestämd form genitiv |
synrubbningen | bestämd form |
synrubbningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
synrubbningar | obestämd form |
synrubbningars | obestämd form genitiv |
synrubbningarna | bestämd form |
synrubbningarnas | bestämd form genitiv |