SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
särkullbarn
sär·­kull|­barn hellre än sär·­kulls|­barn substantiv ~et; pl. ~ ⟨jur.⟩ barn till bara en av två makar el. sambor
Singular
ett särkullbarn (ett särkullsbarn)obestämd form
ett särkullbarns (ett särkullsbarns)obestämd form genitiv
särkullbarnet (särkullsbarnet)bestämd form
särkullbarnets (särkullsbarnets)bestämd form genitiv
Plural
särkullbarn (särkullsbarn)obestämd form
särkullbarns (särkullsbarns)obestämd form genitiv
särkullbarnen (särkullsbarnen)bestämd form
särkullbarnens (särkullsbarnens)bestämd form genitiv