SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

särling

sär·­ling substantiv ~en ~ar • sär­egen person

Singular
en särling	obestämd form
en särlings	obestämd form genitiv
särlingen	bestämd form
särlingens	bestämd form genitiv
Plural
särlingar	obestämd form
särlingars	obestämd form genitiv
särlingarna	bestämd form
särlingarnas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  särklassig adj.
  särkullbarn subst.
  särkullsbarn
  särla adv.
  särlagstiftning subst.
  särling subst.
  särlingskap subst.
  särlägga verb
  särlösning subst.
  särmärke subst.
  särning subst.

  Till   alla ordböcker