publicerad: 2015
tandkirurg
tand|kir·urg
substantiv
~en ~er tand 1 kirurgi
Singular | |
---|---|
en tandkirurg | obestämd form |
en tandkirurgs | obestämd form genitiv |
tandkirurgen | bestämd form |
tandkirurgens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandkirurger | obestämd form |
tandkirurgers | obestämd form genitiv |
tandkirurgerna | bestämd form |
tandkirurgernas | bestämd form genitiv |