publicerad: 2015
tandkort
tand|kort
substantiv
~et; pl. ~ • anv. t.ex. i samband med identifiering
Singular | |
---|---|
ett tandkort | obestämd form |
ett tandkorts | obestämd form genitiv |
tandkortet | bestämd form |
tandkortets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tandkort | obestämd form |
tandkorts | obestämd form genitiv |
tandkorten | bestämd form |
tandkortens | bestämd form genitiv |