publicerad: 2015
tidsutrymme
tids|ut·rymme
substantiv
~t ~n • bildl.
Singular | |
---|---|
ett tidsutrymme | obestämd form |
ett tidsutrymmes | obestämd form genitiv |
tidsutrymmet | bestämd form |
tidsutrymmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tidsutrymmen | obestämd form |
tidsutrymmens | obestämd form genitiv |
tidsutrymmena | bestämd form |
tidsutrymmenas | bestämd form genitiv |