publicerad: 2015
trafikplan
1traf·ik|plan
substantiv
~et; pl. ~ • till 1plan 2 trafik
Singular | |
---|---|
ett trafikplan | obestämd form |
ett trafikplans | obestämd form genitiv |
trafikplanet | bestämd form |
trafikplanets | bestämd form genitiv |
Plural | |
trafikplan | obestämd form |
trafikplans | obestämd form genitiv |
trafikplanen | bestämd form |
trafikplanens | bestämd form genitiv |
2traf·ik|plan
substantiv
~en ~er • till 2plan 1 trafik
Singular | |
---|---|
en trafikplan | obestämd form |
en trafikplans | obestämd form genitiv |
trafikplanen | bestämd form |
trafikplanens | bestämd form genitiv |
Plural | |
trafikplaner | obestämd form |
trafikplaners | obestämd form genitiv |
trafikplanerna | bestämd form |
trafikplanernas | bestämd form genitiv |