SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
trasa
1trasa substantiv ~n trasor sönder­rivet tyg­stycke; slitet klädes­plagg​ – Alla sammansättn. med tras- hör till 1trasa.
Singular
en trasaobestämd form
en trasasobestämd form genitiv
trasanbestämd form
trasansbestämd form genitiv
Plural
trasorobestämd form
trasorsobestämd form genitiv
trasornabestämd form
trasornasbestämd form genitiv
2trasa verb ~de ~t trasa sönder ngt
Finita former
trasarpresens aktiv
trasaspresens passiv
trasadepreteritum aktiv
trasadespreteritum passiv
trasaimperativ aktiv
Infinita former
att trasainfinitiv aktiv
att trasasinfinitiv passiv
har/hade trasatsupinum aktiv
har/hade trasatssupinum passiv
Presens particip
trasande
Perfekt particip
en trasad + substantiv
ett trasat + substantiv
den/det/de trasade + substantiv