publicerad: 2015
triumfmarsch
triumf|marsch
substantiv
~en ~er • till 1marsch 1,2 triumf
Singular | |
---|---|
en triumfmarsch | obestämd form |
en triumfmarschs | obestämd form genitiv |
triumfmarschen | bestämd form |
triumfmarschens | bestämd form genitiv |
Plural | |
triumfmarscher | obestämd form |
triumfmarschers | obestämd form genitiv |
triumfmarscherna | bestämd form |
triumfmarschernas | bestämd form genitiv |