publicerad: 2015
tronföljare
tron|följ·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑följarna • vanl. kronprins
| Singular | |
|---|---|
| en tronföljare | obestämd form |
| en tronföljares | obestämd form genitiv |
| tronföljaren | bestämd form |
| tronföljarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tronföljare | obestämd form |
| tronföljares | obestämd form genitiv |
| tronföljarna | bestämd form |
| tronföljarnas | bestämd form genitiv |


