publicerad: 2015
trumslagare
trum|slag·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑slagarna 1trumma 1 3slå
| Singular | |
|---|---|
| en trumslagare | obestämd form |
| en trumslagares | obestämd form genitiv |
| trumslagaren | bestämd form |
| trumslagarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| trumslagare | obestämd form |
| trumslagares | obestämd form genitiv |
| trumslagarna | bestämd form |
| trumslagarnas | bestämd form genitiv |


