publicerad: 2015
trumvirvel
trum|virvel
substantiv
~n ‑virvlar • snabb följd av slag på trumma
Singular | |
---|---|
en trumvirvel | obestämd form |
en trumvirvels | obestämd form genitiv |
trumvirveln | bestämd form |
trumvirvelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
trumvirvlar | obestämd form |
trumvirvlars | obestämd form genitiv |
trumvirvlarna | bestämd form |
trumvirvlarnas | bestämd form genitiv |