publicerad: 2015
tundra
tundra
substantiv
~n tundror • slätt med ständig tjäle norr om skogsgränsen i polarområde – I sammansättn. tundra-.
| Singular | |
|---|---|
| en tundra | obestämd form |
| en tundras | obestämd form genitiv |
| tundran | bestämd form |
| tundrans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| tundror | obestämd form |
| tundrors | obestämd form genitiv |
| tundrorna | bestämd form |
| tundrornas | bestämd form genitiv |


