publicerad: 2015
tunika
tun·ika
[tu´n‑]
substantiv
~n tunikor • ett fornromerskt skjortliknande plagg; tunik
Singular | |
---|---|
en tunika | obestämd form |
en tunikas | obestämd form genitiv |
tunikan | bestämd form |
tunikans | bestämd form genitiv |
Plural | |
tunikor | obestämd form |
tunikors | obestämd form genitiv |
tunikorna | bestämd form |
tunikornas | bestämd form genitiv |