publicerad: 2015
tvångsomhänderta
tvångs|om·händ·er·ta
el. åld. tvångs|om·händ·er·taga
verb
‑omhändertog, ‑omhändertagit, ‑omhändertagen ‑omhändertaget ‑omhändertagna, pres. ‑omhändertar tvång omhänderta
Finita former | |
---|---|
tvångsomhändertar (tvångsomhändertager) | presens aktiv |
tvångsomhändertas (tvångsomhändertages) | presens passiv |
tvångsomhändertog | preteritum aktiv |
tvångsomhändertogs | preteritum passiv |
tvångsomhänderta (tvångsomhändertag) | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att tvångsomhänderta (tvångsomhändertaga) | infinitiv aktiv |
att tvångsomhändertas (tvångsomhändertagas) | infinitiv passiv |
har/hade tvångsomhändertagit | supinum aktiv |
har/hade tvångsomhändertagits | supinum passiv |
Presens particip | |
tvångsomhändertagande | |
Perfekt particip | |
en tvångsomhändertagen + substantiv | |
ett tvångsomhändertaget + substantiv | |
den/det/de tvångsomhändertagna + substantiv | |
den tvångsomhändertagne + maskulint substantiv |