publicerad: 2015
tvångsomhänderta
tvångs|om·händ·er·ta
el. åld. tvångs|om·händ·er·taga
verb
‑omhändertog, ‑omhändertagit, ‑omhändertagen ‑omhändertaget ‑omhändertagna, pres. ‑omhändertar tvång omhänderta
| Finita former | |
|---|---|
| tvångsomhändertar (tvångsomhändertager) | presens aktiv |
| tvångsomhändertas (tvångsomhändertages) | presens passiv |
| tvångsomhändertog | preteritum aktiv |
| tvångsomhändertogs | preteritum passiv |
| tvångsomhänderta (tvångsomhändertag) | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att tvångsomhänderta (tvångsomhändertaga) | infinitiv aktiv |
| att tvångsomhändertas (tvångsomhändertagas) | infinitiv passiv |
| har/hade tvångsomhändertagit | supinum aktiv |
| har/hade tvångsomhändertagits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| tvångsomhändertagande | |
| Perfekt particip | |
| en tvångsomhändertagen + substantiv | |
| ett tvångsomhändertaget + substantiv | |
| den/det/de tvångsomhändertagna + substantiv | |
| den tvångsomhändertagne + maskulint substantiv | |


